Jag ville ge en visa åt vårens klara bäck
och tyst musik för månens bleka skära,
små sånger på mitt munspel för varje fågelsträck
och en visa till ensamhetens ära.

Ur Snusmumrikens vårvisa



Det strömmade musik genom Tove Janssons liv och skapande. Tove ägnade sig åt visdiktningens konst redan som barn, och fortsatte att skriva visdikter genom hela livet. Repertoaren blev med tiden bred. Där fanns kärleksvisor, visor till havet och naturen, visor till vänner, visor till Mumindalen, oanständiga visor, visor till teaterföreställningar och visor till henne själv att spela ute på Klovharun när vinden ven och hajdaren lockade mera än målarduken.

Emma om hur projektet föddes:

Har vi inte redan vänt på alla stenar på Tove Janssons ö?

Våren 2018 stod jag i beråd att göra en konsert med Tove Janssons sångtexter, då jag upptäckte att materialet var överraskande svårt att hitta. Informationen var utspridd och källorna inte särskilt tillförlitliga. Ofta beskrevs samma visas uppkomst bristfälligt och på olika sätt. Jag bestämde mig för att ta reda på hur det på riktigt låg till, och att samtidigt som jag formade min konsert, ordna upp i informationen och skapa en översikt. När jag senare samma vår fick en av Toves anteckningsböcker med titeln ”Revyer och sånger” i min hand, och tog del av det gedigna innehållet, så insåg jag att premiären för konserten nog får skjutas på framtiden.

Det senaste åren har jag, vid sidan om skådespelarearbetet, forskat i Tove Janssons vistexter och musiken i hennes liv. Jag har lyckligt nog fått tillträde till Toves hem och ateljé i Ulrikasborg och där kunnat gå igenom Toves sparade material (vilket inte är lite!). Jag har även fått djupdyka i nära vännen och teaterchefen Vivica Bandlers arkiv,  botanisera i kompositören Erna Tauros noter på Finlands Riksarkiv och gå igenom Lilla Teaterns repertoarer och handlingar från alla föreställningar som Tove var inblandad i. Jag har ringt, mailat och mött en hel mängd av hjälpsamma människor över hela norden som både letat brev och noter på sina vindar, och som delat med sig av sina minnen och skickat mig ovärderligt material per post. Jag har läst brevkorrespondenser, och dagboksanteckningar, och petnoga noterat allt som har med musiken i Toves liv att göra.

Jag levde själv i tron att vi redan visste allt om Tove Jansson, att allt var noterat och analyserat, att alla stenar på hennes ö har vridits och vänts på, setts i både skymningsljus och i full sol. Men nu vet jag bättre. Fortfarande kan en av de vackraste stenarna sköljas upp på stranden precis där du sätter din fot. Jag ser fram emot att visa den för dig.


Befinner du dig i Japan? Då kan du besöka Tove Janssons museum Kokemus i Moomin Valley, som ligger i staden Hanno strax utanför Tokyo. Emma Klingenberg har producerat och sjungit in två av Toves sånger som spelas upp i samband med utställningen i museet. En video från inspelningen kan du se här nere på sidan.

Många intressanta samarbeten är att vänta framöver, följ med hur projektet utvecklar sig genom att gilla Emma Klingenbergs officiella FB-sida, där vi delar med oss av nyheterna först! 

Du kan även läsa mera om projektet på Moomin Characters egna hemsidor. Välkommen med på en resa i Toves musikaliska landskap!


Bokningar:

Email: tove@emmaklingenberg.com